Vikingarna
Du gav bara löften
Aldrig mer får jag se dig, inte höra din röst
Aldrig mer kan jag finna, någon som ger mig tröst. Du gav bara löften, som jag ej förstod
Nej älskling förstå mig, aldrig mer kan jag tro
Första gången vi sågs, var allt underbart
Vi log mot varandra, allting stod så klart
Jag inledde planer, om äktenskap och ring
Men du sa som så oftast, var tjänar det till?
Aldrig mer får jag se dig, inte höra din röst
Aldrig mer kan jag finna, någon som ger mig tröst. Du gav bara löften, som jag ej förstod. Nej älskling förstå mig, aldrig mer kan jag tro
Nu går jag här ensam, vet ej vad som sker
Minnerna bleknar, och framåt jag ser. Kanske jag åter blir olyckligt kär?
Men då ska jag veta, vad kärlek är
Aldrig mer får jag se dig, inte höra din röst
Aldrig mer kan jag finna, någon som ger mig tröst. Du gav bara löften, som jag ej förstod. Nej älskling förstå mig, aldrig mer kan jag tro
Nej älskling förstå mig, aldrig mer kan jag tro