Jonathan Johansson
Tjockteven & gnuflocken
*Okej, vadå berätta?*

Jo, men jag drömde
Eller jag vet inte, jag tror jag såg
Darth Vader gå med ett ninjasvärd
Gå längst skåpen, genom korridorerna
Såg hur han högg i tonårskropparna
Men alltså jag var ju egentligen i Malmö i källaren hos mamma
Tjockteven stod på
Och när gnuflocken äntligen började springa ner, i och över
Floden, och trotsade strömmarna
Trotsade reptilkrokodilerna
Kände jag triumfen som min egen

Som att överleva de första femton åren
Överleva huggen inifrån
Eller de störda festerna på den rika sidan av stan
Vi plötsligt blev bjudna på
Deras jämna huggtänder
Deras kläder som kostade pengar
Det är så löjligt att man fortfarande bryr sig 25 år senare

Jag är helt vaken nu
Som en skräcködla
Ett med naturen smörjer jag in mig dagligen i ansiktet
2-4 gånger med tusenkronors-krämen
Den jag köpte i Rom eller på JFK
Jag minns inte
Jo, vänta!
Visst brukade du säga att du skulle hänga dig i Kockumskranen
Om den bara fanns kvar?
Om vi inte plötsligt var vuxna?
Asså jag vet att man inte ska skämta om sånt
Öknen är inte bara Sahara

Det är torrare än nånsin
*Torrare?*
Vi är längst in i Sciroccon
Alla följer hjärtat
Och det finns ingen eld som inte brinner
Anden bär varje kropp