För dej finns inga tårar kvar att klämma
Och ingen vän att vackert vänta på
För dej finns ingenstans att kalla hemma
Och inte ens en plats dit du kan gå

För dej kan lögn och sanning kvitta lika
Man ser det från sitt eget håll ändå
Och även den som söker gud kan svika
Och det kan ingen insikt ändra på

Att leva med sin tomhet blir en vana
Till dess att man har glömt vad hjärtat vill
Det goda livet kan man ändå ana
Fast inget längre finns att längta till

Så vacker är den värld som gud har skapat
Att det gör ont men var blev kärleken av
Det känns ibland som bandet blivit kapat
Och som om gud har ställt för höga krav

O, led oss till den underbara källa
Där livet föds på nytt och vi kan se
Att mörkret vi drogs in i var en fälla
Och att det finns så mycket kvar att ge