Kjell Höglund
Vän med livet
Man kan ta det hela som en förolämpning
Som ett gapskratt i en ödslig spegelsal
Man kan se det som en ogräsbekämpning
Och som om man inte hade något val
Man kan tjura och dra ner sin persienn
Men jag betraktar livet som en vän
Man kan hota med att hämnas intill fjärde led
Man kan slunga förbannelser och svavel
Man kan vrida sina händer på en ödslig hed
Eller noggrant titta på sin egen navel
Man kan anse loppet kört för länge sen
Men jag betraktar livet som en vän
Som en vän att lita på
Som ställer upp och vill förstå
Som inte bara skrattar till och jamsar med
Utan verkligen vill hjälpa mig att se
Man kan tycka sig orättvist behandlad
Som en matta alla andra trampar på
Man kan mena sig förhäxad och förvandlad
Till en råtta som är trist och dum och grå
Och man tänker att man nog ska ge igen
Men jag betraktar livet som en vän
Som en vän i vått och torrt
En äkta vän av samma sort
Som bryr sig om och tar sig tid och finns till hands
Och inte alltid är på väg nån annanstans
Eller också ger man upp i apati
Och tror att inget tjänar något till
Och man tycker livet är ett svindleri
Där ingen frågar efter vad man vill
Man kan höra alla portar slå igen
Men jag betraktar livet som en vän