Mjölken har surnat
Hönsen är som galna
Kråkorna har skrikit hela morron
Minstingen grinar
Gröten har bränt fast
Köksklockan vägrar att fungera

Den fattige får nöja sig med smulor från den rike mannens bord
Det är trollfolk på bygden, trollfolk på bygden, sanna mina ord

Igelkotten kommer inte
Mjölkfatet står orört
Det ropar så besynnerligt i skogen
Hallonen har mognat
Men smakar inte gott
Fjolårslöven ruttnar i komposten

Den fattige får nöja sig...

Kaffet har kallnat
Sockret är slut
Blommorna har vissnat på verandan
Kanariefågeln
Ligger död i sin bur
Hela världen verkar hålla andan
Den fattige får nöja sig...

Mormor hon sjunger
På en gammal, möglig sång och...
...stoppar strumpor med söndervärkta händer
Kamferluken ligger tung
I finrummet och kammarn
Morfar har knäppt fingrarna om bibeln

Den fattige får nöja sig...

Fälten är förbrända
Fisken är förgiftad
Skogarna är fulla av pest
På gulnade tapeter
Hänger konungafamiljen och...
...förtvinade bröllopsporträtt

Den fattige får nöja sig...