Monty
Seglaren
Jag var 10 år och stod längst ut på ingarö
Och jag stirra på havet, precis som tusen gånger förr
Å mamma sa då gubben ser du alla öar, säg?
Allihop är dom dina och ingen ska ta dom ifrån dig

Ahh – ahh

Vart än jag reser vet jag var jag har mitt hem
Och hjärtat slår och slår för stockholms skärgård yeah
Där vita segel går ut över blåa hav
Till vind och måsars skrik, där ute föddes jag

Vet inte om dom hör mig
Alla dom som jag älskat och alla dom jag hatade
Var jag än går, ser jag jämt en horisont
Hör en röst som förklarar att man aldrig kan börja om

Ahh – ahh

Vart än jag reser vet jag var jag har mitt hem
Och hjärtat slår och slår för stockholms skärgård yeah
Där vita segel går ut över blåa hav
Till vind och måsars skrik, där ute föddes jag
Där ute föddes jag
Där ute föddes jag

Stod längst ut på ingarö
Och jag stirra på havet, precis som tusen gånger förr
Å mamma sa då gubben ser du alla öar, säg?
Allihop är dom dina och ingen ska ta dom ifrån dig

Ahh – ahh

Vart än jag reser vet jag var jag har mitt hem
Och hjärtat slår och slår för stockholms skärgård yeah
Där vita segel går ut över blåa hav
Till vind och måsars skrik, där ute föddes jag
Där ute föddes jag
Där ute föddes jag